Geoenergi, även kallad bergvärme, är ett av de mest attraktiva energialternativen för uppvärmning av allt från villor och småhus, till större byggnader och fastigheter. Det är inte så konstigt, framför allt sett till den långsiktiga besparingen och hur pass miljövänligt ett geoenergisystem är jämfört med andra energisystem. Här kan du läsa mer om hur geoenergi, främst för lite större fastigheter och byggnader, står sig mot andra energisystem.

Vad är bergvärme?

Bergvärme är energi som finns lagrad i berggrunden. Ett annat ord för bergvärme är geoenergi, en term som vanligtvis används när man förser en fastighet med både värme och kyla från borrhål i berggrunden. Energin, värmen, i berggrunden kommer framför allt från solen och till en mindre del från jordens inre. Det är en förnybar energikälla som i sig inte ger upphov till koldioxidutsläpp när den används. 

Bergvärme är traditionellt sett mest förekommande i villor och småhus, där det oftast räcker med ett borrhål på normalt 150-300 meters djup. Bergvärme har dock på senare år även blivit allt vanligare att nyttja som geoenergi i större byggnader och fastigheter – då både för värme och kyla. Då borrar man fler än ett hål, i extrema fall upp till 200 hål och mer. För stora geoenergisystem där man tar värme från borrhålen på vintern och återställer värme (kyler fastigheten) på sommaren kan man betrakta borrhålsfältet som ett lager, där värme lagras på sommaren och används på vintern. Det leder i det långa loppet till stora kostnadsbesparing då borrhålen fungerar  som källa för både  värme och kyla.

Att installera ett geoenergisystem är både ekonomiskt lönsamt och ett stort steg mot en mer hållbar energiproduktion. Eftersom geoenergi är en lokal energikälla bidrar det dessutom till Sveriges totala självförsörjningsgrad, samtidigt som det minskar rejält på koldioxidutsläppen. 

Läs mer om geoenergi via bergvärme här!

Hur fungerar ett bergvärmesystem?

En bergvärmepump fungerar enligt samma princip som ett kylskåp – värmepumpen flyttar värme från berggrunden till ett objekts varmvatten och värmesystem. Ett bergvärmesystem kräver minst en energibrunn. Dessa energibrunnar kan borras och installeras i stort sett överallt, förutom ovanpå till exempel en tunnelbana, en tunnel, ett hålrum eller ett grundvattenskyddsområde. Så, hur fungerar ett bergvärmesystem i praktiken? 

En vätska transporterar värme från marken, vanligtvis via en kollektor i ett borrhål och rör i marken till värmepumpen – temperaturen på vätskan kan vara så låg som 0 grader C. Vätskan från borrhålet förs in i värmepumpen och värmer, genom värmeväxling, en annan intern vätska som då förångas och transformeras till en gas. Sedan komprimeras gasen, vilket ökar temperaturen på upp till 50-60 grader celsius. Den här processen hanteras av värmepumpens kompressor. 

Den heta gasen värmeväxlar sedan mot byggnadens värmesystem, vilket sker i kondensorn. Efter detta så dekomprimeras gasen i en expansionsventil, varvid den omvandlas tillbaka till en vätska igen och blir redo för en ny cykel. Vätskan från borrhålet sjunker typiskt 3-4 grader celsius i temperatur i värmepumpen och transporteras tillbaka till borrhålet för att värmas upp igen. 

I den här videon kan du se hur bergvärme fungerar!

Vad är bergkyla?

En sak måste klargöras – man tar inte kyla från berget, utan man för ner värme från en fastighet till borrhålen, och därmed kyls fastigheten. Den vanligaste formen av bergkyla är frikyla, vilket innebär att man nyttjar vätskan från borrhålen som är svalare än luften i fastigheten.

Med värmeväxling förs här värmen i fastigheten över till vätskan som går tillbaka till borrhålen och därmed värmer upp det, samtidigt som fastigheten kyls. Ibland används en kylkompressor som fungerar som en omvänd värmepump, vilket sänker temperaturen. Det här gör man om det inte är tillräckligt kallt i borrhålet för frikyla.

Geoenergi jämfört med andra värmesystem

Det är alltid bra med jämförelser. Därför får du här en generell och snabb överblick av hur geoenergi står sig jämfört med andra vanliga värmesystem. Kom ihåg, den här jämförelsen är främst för större fastigheter, byggnader och industrilokaler – inte för villor och hus.

Bergvärme vs fjärrvärme

Geoenergi är normalt sett billigare än fjärrvärme per kilowattimme. Dock varierar priset ganska mycket mellan olika fjärrvärmebolag, så det är inte alltid så.

Geoenergi kombinerad med icke-fossilframställd el (vilket är nästan all el Sverige) är i princip fri från växthusgasutsläpp. För fjärrvärme kan det skilja ganska mycket på hur mycket växthusgas som släpps ut. Det beror på vilka värmekällor som används för att värma upp vattnet som distribueras. 

Fjärrvärmenät levererar, till skillnad från geoenergi, bara värme. På vissa ställen distribueras fjärrkyla på samma sätt som fjärrvärme, men det finns ingen synergi emellan dem som för geoenergi. Så, för en större fastighet som använder både värme och kyla är nästan alltid geoenergi en billigare lösning än fjärrvärme kombinerad med ett kylsystem, som till exempel fjärrkyla.

Bergvärme vs luftvärmepump

En luftvärmepumpslösning är billigare än en bergvärmepumpslösning då man inte behöver borra. En luftvärmepump använder luften som värmekälla i stället för borrhål i berggrund och har en innedel (likt en vanlig bergvärmepump) och en utedel som värmeväxlar mot luften. 

Utedelen utsätts för kyla, värme och väta, vilket gör att den har en kortare livslängd än innedelen. Det här är en skillnad från bergvärme, då systemen inte har någon utedel. Dessutom fungerar luftvärmepumpen relativt dåligt när det är kallt ute, då temperaturen behöver öka med många grader, något som ökar elkostnaderna. För små hus och byggnader kan en luftvärmepump många gånger vara en billigare lösning än bergvärme, men sällan för lite större fastigheter.

Bergvärme vs jordvärme

Om du har mycket mark, en åker eller stor gräsmatta i närheten av din fastighet eller byggnad är jordvärme ur värmesynpunkt likvärdigt med bergvärme. Båda systemen bygger på samma princip för att utvinna värme – skillnaden är att bergvärmesystemen anläggs med hjälp av ett eller flera borrhål i berggrunden, medan jordvärmesystemen anläggs via slangar och andra komponenter som grävs ner ett par meter under markytan. Dock fungerar denna lösning inte bra om det finns behov av kylning då ju marken värms upp på sommaren och ganska snart inte kan leverera frikyla.

Satsa på framtidens energi – välj geoenergi

Idag står vi inför en stor förändring inom en grön omställning av vår energiproduktion, framför allt gällande miljövänlighet och hållbarhet. Geoenergi är en förnybar energikälla som använder el för att driva en värmepump, men ger tre till fem gånger så mycket energi tillbaka. Det här gör att du som användare både sänker dina kostnader och bidrar till en mindre klimatpåverkan. 

Vi på Rototec skulle säga att de största fördelarna med geoenergi är: 

• Egen och lokalt producerad energi.
• Minimalt, nästintill inget, underhåll.
• Lång livslängd och säker drift.
• Ger värdeökning på din fastighet eller byggnad.
• Kan användas för både värme och kyla.

Det som ofta krävs för ett väl fungerande geoenergisystem är en partner med god kunskap om hela systemet och processen för borrning och installation. Rototec är en branschinnovatör som garanterar högkvalitativa geoenergiprojekt med hjälp av förstudier, Termiska ResponsTester av berggrunden som mäter dess termodynamiska egenskaper, samt simulering för planering och dimensionering.

Som Europas största leverantör av geoenergi, specialiserar vi oss på att leverera hållbara och lönsamma energilösningar, inte bara till enstaka villor utan till bostadsrättsföreningar, stora fastigheter och industrilokaler. Vår helhetslösning innefattar allt från konsultation och planering, till installation av hela anläggningar.

Med Rototec’s geoenergilösningar kan du nyttja energin som finns precis under dina fötter. Vi uppmuntrar alla till att investera i framtidens energi – din plånbok och kommande generationerna kommer att tacka dig.